Direktlänk till inlägg 18 maj 2009

Allt är inte Guld som glimmar som ordspråket säger.
Ibland när jag ser andra människor som verkar kunna leva ett lugnt och harmoniskt liv och som har det bra. Då kan jag bli ledsen inombords och känna frustration över min egen liv.
Är man fast i ett visst livsmönster och inte kan komma ur det så känner jag mig frustrerad. Då börjar jag att ställa mig själv en massa frågor om varför jag inte kan förändra mig själv.
Jag tittar inåt och söker efter svaren. När svaren då uteblir och jag inte kan förändra mig så blir jag otroligt frustrerad.
Någon som känner igen sig i detta? det är jätte jobbigt.
Det känns som om man är samma person som man alltid har varit.
Med samma känslor och tankar och beteende. Det stör mig något enormt.
Jag vill förändras och komma ur gamla beteendemönster.
Jag vill bli lugnare och tryggare i mig själv. Varför känns det då som om man inte klarar av det.
Så kändes det extra mycket nu under helgen.
Det var därför som jag inte har bloggat lika livligt som jag brukar.
Kunde inte låta bli att inte bli frustrerad. Nu är jag redo att ta tag i det här och göra något åt saken. Jag ska förändra mig till det bättre.
Om jag så ska dö på kuppen. Då förstår ni att jag är motiverad!
Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se