Alla inlägg under juli 2009
Den här dagen kommer att gå i lugnets tecken. Jag behöver koppla av och bara ta det lungt och njuta av ledigheten. Det känns skönt att ha varit på gymmet redan tidigt på morgonen. Nu har jag hela dagen för mig själv och kan göra precis som jag vill. Inga måsten eller annat. Ska vila upp mig och försöka samla mina tankar och ideer inför kommande vecka.
Kollar på lokalkanalen på tv. De sänder gamla inslagg från Helsingborg. Kollar även lite nyhetsrapportering. Det gäller att hålla sig uppdaterad med vad som händer i vida världen.
Tittar nu på den här nya satsningen från MTV. Det handlar om hur rappartisten 50 Cent låter ett gäng tjejer och killar tävla mot varandra.
Det är bara en person som kommer att vinna priset på 100 0000 dollar och en business plan. Ska se hur det går nu.
Det är alltid spännande att se 50 cent in action.
Alströmer Trofén i Alingsås var min absolut första Bodybuilding-tävling. Det var mycket lärorikt att vara med och hur roligt som helst. De sista veckorna körde jag cardio flera timmar om dagen. Att ladda inför tävlingen var det som sporrade mig mest. Det är en spännande process som kroppen och sinnet utsätts för.
I och med att jag tränar qigong-metoden Falun Gong sedan flera år tillbaka regelbundet varje dag håller jag mig frisk och musklerna återhämtar sig snabbt.
Den här urgamla kinesiska träningsmetoden är hur bra som helst. Min artikel i Fighter Magazine "Att vara en sann fighter är att ha ett gott hjärta utan hat" berättar i detalj om Falun Gong.
Nu var man hemma igen. Tänk vad en cykeltur och ett pass på gymmet kan göra för kroppen och knoppen. Det frigörs säkerligen en stor mängd endorfiner i kroppen när man får röra på sig. Problem och annat läggs på hyllan och jag känner mig som en ny människa.
Jag fick även handlat en del mat och annat som behövs de kommande dagarna. En av de kaffe sorter som jag tycker bäst om är Zoegas. Tog en kopp nyligen. Vilken smak alltså. Helt underbart.
Nu ska jag försöka få iväg lite email. Har skjutit upp detta så länge nu så det har blivit en börda för mig. Nu ska jag ta tag i detta och få iväg de email till rätt personer. Vi hörs väl senare.
Funderar i dag på olika värdsliga ting. Det gäller att komma på lösningar. Ibland kan det räcka med en förändring så blir det som ringar på vattnet.
Att släppa taget om det man håller fast vid, vad innebär det egentligen?
Hur kan man frigöra sig från sådant som man tänkt på hela sitt liv
eller i alla fall delar av sitt liv. De tankarna, åsikterna och ideerna sitter djupt ingrodda i ens tankevärld. Det verkar omöjligt att göra sig av med dem eller omvandla dem till något mer neutralt.
Vissa människor verkar leva hur enkelt och fritt som helst. De säger vad de tänker och tycker och bryr sig inte ett dugg om hur de uppfattas av omvärlden. Jag gillar sådana människor och blir nästan lite avundsjuk när jag ser hur lätt de smälter in. Naturligtvis vet jag inte hur de känner sig inombords när de är ensamma men utåt sett så verkar de kunna klara av vad som helst.
När livet är som mörkast
vänder jag bort huvudet och
samlar kraft i mitt inre. Tar reda på
vilka gåvor och styrkor som ligger gömda där.
Vänder återigen tillbaka till frihet.
Elden som brinner i mitt rike blir en
styrka, då den förvandlas
och används rätt.
För många människor är livet inte alltid så rättvist. Det är mycket komplicerat många gånger. Det är en prövning i sig att bara lyckas leva och hålla sig vid liv. Dagens samhällle är så mycket mer avancerat än vad det var för tjugo år sedan.
Något som jag funderar mycket på är varför vi människor är så livrädda för vad andra människor tänker och tycker om oss. Jag förstår att alla vill bli älskade och omtyckta men många gånger leder detta till stora problem.
Vi söker efter bekräftelse utifrån hela tiden. Att andra människor ska tänka positivt om oss. Det här med anseende och stolthet är inte alltid så lätt att hantera. Jag tycker personligen att detta är bland de svåraste att släppa taget om. Jag kämpar dagligen för att bli fri från tankar på vad andra människor kan tänkas tänka om mig när de ser mig. Det är förbannat svårt.
Det tar så fruktansvärt mycket kraft och energi från än.
Jag önskar att jag fick vara helt fri och leva fullt ut utan rädsla för andras tankar, blickar, känslor och åsikter. Att bry sig om vad andra tänker och tycker är nog den svåraste prövning som jag just nu går igenom. Jag ska klara det men jag vet inte hur jag ska göra riktigt. Det är som om man kämpar mot sig själv. Strider mot sina så kallade "inre demoner". Vem vinner?? De eller jag. Jag tänker aldrig låta dem vinna. Till viss del har jag gett upp kampen mot dem och låtit dem ta hem en del vinster men jag ska med visdom och andra knep besegra dem tillslut.
Varje människa önskar innerst inne att bli accepterad som han/hon är. Alla vill vara sig själva. Slippa spela teater och göra sig till, bara för att tillfredsställa andra människor. Om man under många år har levt i rädsla för att vara sig själv så har man även skapat en stor portion självförakt. Självförakt är otroligt farligt för vem som helst. Man slutar tycka om sig själv och lever för andra männisor. Man lever inte längre nästan.
Att leva i ständig rädsla tar kål på oss människor.
Jag har funderat kring dessa viktiga aspekter kring livet under flera år. Ännu har jag inte förstått hur man ska lyckas ta sig ur rädslans bojor. Vad finns det igentligen att vara rädd för. Jag har kommit till en punkt i mitt liv som förhoppningsvis kan vara vändpunkten. Många säger att man måste nå botten för att sedan kunna ta sig upp igen. När vet man när man nått botten? och hur tar man sig upp igen? Svåra frågor. Jag tänker i alla fall aldrig att ge upp oavsett hur svårt livet än är. Det är inte ens värt att ge upp. Då har andra vunnit och jag förlorat. Det tänker jag aldrig tillåta. Min hämd mot livets svårigheter är att överleva.
Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se
