Författare i Kina får inte skriva vad de vill i sina böcker. Till och med här är det kratig censur. Läste i Hallands Nyheter att personal på en kinesisk tidning sagt upp sig i ren protest efter att myndigheterna i Kina inte tillåter dem att skriva om interna affärer eller intern politik. Nyckelpersoner så som verkställande direktörer för tidningen har sagt upp sig. Det verkar som om det kinesiska folket alltmer tröttnat på den här eviga och ständiga censuren.

Många författare i Kina har trakasserats och fängslats efter att de skrivit eller kritiserat diktaturen.

Håller helt och hållet med den här mannen. Man får absolut inte ignorera saker som är oacceptabla. Då ska man säga ifrån, på skarpen.

Kunde även läsa i gårdagens HN att Ryssland och Kina har samma åsikter angående "inre stabilitet". De menar att "det som sker i Kina/Ryssland" stannar där. Det har inte omvärlden med att göra. De löser detta själva. Typiskt diktaturer. De kallar även de andra länderna inkluderat Sverige föra "emotionella länder". Rena hånet mot mänskliga rättigheter tycker jag. Vem tror de att de är? Tror de att vi (omvärlden) ska sitta och se på när de gör "lite vad de vill" utan att reagera eller agera. Nope! vi är lite starkare en så!, om ni inte visste det "Ryssland/Kina! För att dra en paralell. Om man ser någon bli mobbad/slagen av några, så ska man ju inte bara stå och titta på, vid sidan om utan man ska agera. Försvar dem. Ingripa! Vem ska annars ingripa och hjälpa den stackarn som blir slagen/mobbad/trakasserad? Ingen mobbing ska förekomma. Vad det gäller Kina/Ryssland så ska vi nog ta ner er på jorden. Ni kan inte göra hur ni vill, när ni vill utan att det får konsekvenser.

Såg en riktigt gripande dokumentär på 1:an som handlaade om folket i de afrikanska byarna i Malawi. Dokumentären tog upp ämnen så som könsstympning, hiv, fattigdom fast också glädje, sammhörighet och lycka.

Trots den enorma fattigdomen och oerhörda lidande som de här människorna lever med varje dag, så var de väldigt glada och omtänksamma gentemot varandra. De brydde sig om varandra. Det budskapet var starkast tyckte jag.

Befolkningen i byarna tog hand om varandras barn och hjälptes åt med allt möjligt. Otroligt fascinerande! Tänk om vi i Sverige kunde vara hälften så avslappnade och tillfreds med tillvaron så skulle vi må så mycket bättre.

(Ni kan förstora de små bilderna genom att klicka på dem)

Summa sumarum så var den här dokumentären en väckarklocka för mig. Den gav mig massor med insikter om livet. Man kan leva enkelt och få vara den man är, inget farligt händer. Man blir accepterad endå. Folk bryr sig om en och det gäller att ta vara på varandra och ställa upp för sin omgivning. Ni som missade dokumentären så hoppas jag att den går i repris. Klart sevärd.

Folk snackar om att gå in i väggen. Då vet de inte hur det känns att gå in i lyckstolpen. Det vet jag:)Blev lite väl trött efter joggingturen nu på kvällen. Det resulterade i en något grogge slutspurt. Kanske ökade tempot lite väl mycket och väl framme så svartnade det för ögonen:) och jag gick in i lyckstolpen. Har du som läser detta varit med om något "liknande"?

Fick groggykänning redan på raksträckan och anade oråd. Hade tyvärr inget upppiggande med mig som kunde lindra den här yrselattacken, så det var bara att samla kraft och fokusera de resterande 1000 m hem.

Väl hemma så var det bara att pusta ut och sätta sig ner och vila. Kläderna var genomblöta och kände vätskebristen i kroppen:) Shit vilken livlig fantasi jag har. Vi hörs i morgon. Tjao!

I fredags så satt jag uppe rätt så länge här hemma. Satt vid datorn och pysslade med en massa småsaker. När klockan var 02.30 så ringde jag upp min kompis som var ute på Harrys och festade. Blev sugen på att cykla in till stan och träffa honom. Sagt och gjort. Hoppade på cykeln och trampade på som en blådåre. Var inne i stan på två röda. Mötte honom där. Han hade fått lite innanför västen men var go och glad som vanligt. Vi gick till Havets Pizzeria och käkade lite mat. Märkte på honom att han inte kunde sluta dansa. Antagligen så hade inte kvällen inne på Harrys gett valuta för pengarna så han fick avreagera sig och få ut all spring och dans han hade i benen, på ett plastträd och en golvpelare inne på pizzerian. Här inne på Havets är han kändis och skojar jämt med pizzabagarna. De känner till hans knasigheter och accepterar honom för den han är. Den här gången fick han en dans med ett träd. Undra vad han hittar på härnäst. Vem tror ni är galnast min kompis eller jag? Ni som följt min blogg under de gågna månaderna har kanske har fått en inblick i mitt liv och inser kanske att den här killen "jag" har inte alla hästarna hemma! Inte alla indianerna i kanoten. Inte alla flingorna i paketet. Eller som jag själv skulle vilja uttrycka det, inte den vassaste kniven i lådan. Eller vad tycker ni? berätta gärna för mig...jag är så nyfiken på vad ni tycker!

Den här sortens mat kommer att stå på matschemat de kommande veckorna. Ris med stekta grönsaker. Den här portionen räcker två middagar. Eftermiddagen och kvällen. Blev lite mycket på tallriken bara.

Letar förbrilt efter lägenhet men så länge jag är inkvarterad hos min mamma så passar jag på att rycka åt mig hennes tidningar som dimper ner i brevlådan lite då och då. Den här tidningen hette M Magazine. Det finns en hel del spännande läsning att tillgå. Speciellt psykologiavdelningen och de sidor som rör kropp och själ. Fastnade för en artikel och lycka. Mycket intressant. Någon som vill tala om för mig vad lycka är? För mig är lycka, humor, mina vänner, mat, träning och mycket skratt och skojigheter. Fast jag är ju bara en rookie.

Tänk vad vore livet utan humor. Mitt liv vore inte hälften så roligt utan att få hitta på skojiga saker hela tiden. Sådan är jag. Det måste hända något nytta hela tiden. Humorn eller rättare sagt min sjuka humor har bringat mit mycket gläde i livet. Det går inte en dag utan att jag skrattar eller knäcker mig. Det kan vara vad som helst, med rätt människor fast även när jag är ensam. Det kan vara ett tv-program och någon säger något plumt eller agerar lite cracy så börjar min vilda fantasi att spela upp knäppa scener.

Mina vänner och arbetskamrater har nästan alltid roliga tillsammans. Det är helt underbart att få skratta tillsammans med någon/några man trivs så bra ihop med.

Äntligen säger jag! Nu kan man komma i gång på riktigt med seriös träning. Fixade ett 6-månaders gym kort på Tullbrogymmet i dag. Klockan 08.00 infann jag mig vid receptionen på fritidsförvaltningen och köpte ett kort. Direkt efter bar det av raka vägen ner till gymmet. Kom inte in även fast jag försökte med den elektriska plastpoletten framför entren. Gick runt huset och knackade på i idrottshallen.

En vänlig kvinna kom till min undsättning och ville naturligtvis hjälpa den här stackars frusna killen att komma in genomn dörren. Det blev ett kort och rätt så avslappnat träningspass eftersom jag legat i ide under en månads tid nu. Har nästan glömt hur man gör. Längtar redan tills i morgon så att jag kan få lyfta ännu mer skrot. Till det här gymmet går alla tunga grabbarna. De som verkligen vill bygga muskler och satsa på styrkesporten. En hel del gubbar här nere i det här källargymmet tävlar i de olika kraftsports grenarna då det vankas tävlingar här i Sverige. De lyfter tungt vill jag lova. Själv skulle de vikterna ta kol på min lilla spagettikropp. Håller mig till de lättare vikterna och det är inte fy skam det heller.

Det fick bli en kort sväng in på klitterbadet för ett besök på herrarnas fasiliteter. Passade på att läsa Expressen och ta en vilopaus och ladda batterierna. Ett två timmar långt samtal låg framför mig hos mig lifscoach så pausen var välförtjänt. Fick rejält ont i huvudet efter vårat samtal i dag. Vi gick till botten med ett av mina största hinder. Att släppa kontrollen och anseende. Vi gick in på djupet den här gången och det var riktigt ansträngande. Det är inte helt lätt att sitta inträngd i ett hörn och helt utelämna sig själv inför en annan människa. Helt försvarlös och sårbar. Fast det som är så bra med min lifscoach är att hon är så fruktansvärt proffessionell och vet verkligen vad hon gör. Varje gång får jag nya insikter och blir starkare. Börjar fårstå mig själv allt mer. I dag så diskuterade vi och gjorde tre visualiseringsövningar för att jag ska kunna våga släppa kontrollen. Ska arbeta mer på detta och förhoppningsvis våga släppa det här fasthållandet helt och hållet tillslut.

Kanske inte skulle proppat i mig den är Bamsekorven till lunch men kunde inte motstå frestelsen. Fick i och för sig lida pin för detta. Fick ont i magen. Så kan det gå när inte haspen är på. Nästa gång ska jag inte glufsa i mig så här mycket mat innan ett besök hos lifscoachen. Mitt humör och tålamod höll inte riktigt måttet och det blev svårt att vara koncentrerad. Tänk vad mat kan ställa till besvär. Längtar till i morgon då ska här införskaffas ett gymkort. Vill så gärna komma igång med träningen igen. Klockan 08.00 öppnar fritidsförvaltningen sin reception och då kommer en viss person stå där och köpa ett rykande färskt 6-månaders träningskort. Dags för att bygga muskler igen och inleda en hård och strikt diet. Är så trött på allt velande och dåliga matvanor. Hoppas på en radikal förändring den här veckan. Filmer lite på gymmet i morgon så får ni se hur ett hardcore källargym ser ut här i Falkenberg.

Tills dess ha det så bra. Tjao