Direktlänk till inlägg 11 november 2009
Tänk vad en kopp kaffe kan göra susen, fast det blir oftas inte bara en kopp utan ett flertal, ni kanske känner igen er!
I dag blir det 2 timmars samtal med livscoachen igen. Ser fram emot att träffa henne den här gången, det gjorde jag inte sist. Det är total exponering av sig själv och sina problem. Det är inte helt lätt att sitta där i ett hörn i en fotölj och bli granskad från topp till tå. Utfrågad och blottad. Det går inte att fly som man kan göra på andra ställen utan man tvingas att sitta kvar och möta sig själv trots att det är obehagligt. När man börjar rota i det förflutna så kommer minnen, känslor och bilder fram som man inte vill ta tag i eller veta av. Det är där hon verkligen sätter mig på pottan. Hon går ännu djupare när jag väl har fått fram några, då gräver hon mer och mer. Allt ska komma upp till ytan så att jag tvingas känna det som jag kände då för 10-20 år sedan. Hon vet verkligen vad hon gör. Här kan man inte spela tuff och hård med henne. Hon ser igenom och man blir liten som ett barn på nytt. Några gånger då jag besökte henne var jag riktigt irriterad och ville bara gå hem. Du får inte gå hem sa hon då. Du ska sitta kvar oavsett hur jobbigt det blir. Du kan inte fly från dig själv hela livet. Du måste reflektera över vilka känslor du går och bär på säger hon ofta.
Återkommer senare. Nu har blogghumöret ökat markant och ni kommer att få se en hel del inlägg från om med idag.
Tja ba!
Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se