Min kompis Kristian Mjöberg har tillsammans med sina vänner gjort den här musikvideon enbart för att stödja och få hem Dawit Isaak,som de personligen känner.

91 tidningar här i Sverige stödjer Dawit Isaak och väldigt många tidningar kommer just i dag att publicera den här artikeln. Vilken grej alltså. Det här är stort och mycket positivt. Det visar att tillsammans så är vi starka när vi går ihop och gör något tillsammans. Nu är det dags att hämta hem Dawit Issak till Sverige igen.

Det är en sak som är säker. Eritrea kan inte så som Kina tillfångata och hålla en svenskmedborgare under lås och bom bara för att han yttrade sina åsikter i landet. Påminner väldigt mycket om diktaturen Kina som är det land i världen som jag lagt mycket fokus på de senaste åren. Det är inga vanliga fängelseförhållanden vi pratar om när det gäller Kina och Eritrea det är omänskliga "helveteshålor" endel under jord. Man använder sig av alla slags tänkbar tortyr. Falun Gong utövare som är mest förföljda i Kina möter samma öde som de som sitter i fängslade i Eritrea. Tortyrmetoderna är dock mer uttänkta och påkostade i Kina men inte mindre hemska i Eritrea. Metoderna är så hemska att man ryser vid blotta tanken. Det verkar som om de här länderna enbart tänker på att likvidera och göra sig av med de människor som utgör ett så kallat "hot" mot landet. Vi talar om eliminering helt enkelt. Fruktansvärt.

Vi måste helt enkelt hämta hem vår svenskemedborgare. Det är det som nu håller på att hända i och med att hela sverige agerar för detta. Tänk vad lätt det igentligen är att sammarbeta när man har ett gemensamt mål i sikte. I det här fallet frige och hämta hem Dawit Isaak.

För att kunna leva fullt ut så tror jag att man måste börja vara sig själv. Den man är ämnad att vara och den man tror att man är. Våga helt enkelt. Det krävs en hel del mod och styrka för att våga visa vem man är. Det är inte helt ofarligt om man säger så. Det är ju inte säkert att man blir accepterad av andra. Risken finns att man blir bortstött och illa omtyckt fast chansen finns också att man blir omtyckt och mottagen med öppna armar. De personer som helt och hållet vågat ta steget ut och helt släppt spärrarna och blivit ett med sig själv så att säga, de har godkänns sig själv. De förnekar varken sig själv eller döljer sig själva inför andra. De har hittat sig själva känns det som.

Den klart bästa nättidningen som dagligen rapporterar nyheter från Kina och världen är www.epochtimes.se

Varje gång jag är nyfiken på om det hänt något nytt i Kina så klickar jag mig in på den webbplatsen. Den här gången blev jag extra glad och förbluffad får jag säga. Den här nyheten var jag inte riktigt beredd på men nu ska ni få höra.

En spansk domstol har nu åtalat 5 höga KKP-tjänstemän för folkmord efter 2 års undersökning. Det här är ett historiskt beslut av en spansk domare och innebär att det kinesiska kommunistpartiets ledaren är ett steg närmare att ställas inför rätta. En av de åtalade är alltså den före detta ledaren för det kinesiska kommunistpartiet,  

Jiang Zeming.

Jiang anses vara initiativtagare och den primära drivkraften bakom förföljelsekampanjen som inleddes 1999 för att "utrota" Falun Gong. Enligt den kinesiska regimens dåvarande statistik utövade runt 70 till 100 miljoner människor metoden.

Luo Gan,

Tidigare chef för 610-byrån (en utomrättslig byrå tillsatt för att leda och samordna kampanjen mot Falun Gong), anklagas för folkmord och tortyr i det spanska ärendet. Kinesiska människorättsjurister har jämför 610-byrån med Nazitysklands Gestapo avseende dess verksamhet, brutalitet och extraordinära akutoritet.

De övriga tre åtalade är Bo Xilai,

Nuvarande partisekreterare för Chongqing och tidigare handelsminister.

Jia Qinglin,

Den fjärde högsta ledamoten i partiets hierarki.

Wu Guanzheng,

Chef för en intern partidisciplinnämnd. Anklagelserna mot de tre är baserade på deras påstådda proaktiva verkställande av förföljelsen av Falun Gong under deras tid som topptjänstemän i Liaoning, Peking och Shandong.

Det här videoklippet som är en del av en en längre dokumentär som heter "Nio kommentarer om KKP" avslöjar helt och hållet bakgrunden till den här enorma och fruktansvärda förföljelse och folkmord i som pågår i Kina. Klippet är bara 10 minuter men oj vad man blir chockad.

USA´s president Barack Obama besökte i dag, tisdag, Kinas president och hade samtal. Kunde läsa i Hallands Nyheter om detta och även på hd.se vad de hade pratat om. Det verkade som om samtalen kretsade kring klimat och miljö. Barack Obama nämnde bara hur USA sköter och prioriterar mänskliga rättigheter och press/yttrandefrithet m.m men Obama vågade inte ställa Kinas president mot väggen. Tvärtom så var Obama klen och vågade inte ställa några svåra frågor utan var rädd att Kina skulle sparka bakut och förhindra handeln länderna emellan. Fegt av Obama tycker jag. Vilket land i världen kommer nu att försöka våga ställa de vikta frågorna till Kina om inte USA vågar det? Man blir besviken. Ställ dig upp Obama och visa att du har råg i ryggen istället för att var en sådan fegis.

Det enda han vågade beröra och ta upp med Kinas president var angående om Kina kunde ompröva den kinesiska valutan yuan som är undervärderad och ger Kina orättvisa handelsfördelar på andra länders bekostnad och hindrar en korrigering av obalanser i världshandeln. Det var det enda! Vi får se vad Köpenhamsmötet leder till om en månad. Ser fram emot detta och hoppas att världens ledare har kaxat upp sig betydligt för att kunna ställa rätt frågor och få sanna svar.

Hur skulle ni hanterat den här situationen? Visst är den pinsam på många sätt och vis. Det gäller att helt enkelt vara rak och ärlig. Säga precis det man tänker och känner i det här läget. Det hade jag gjort eftersom jag har varit med om sådan här situationer flera gånger tidigare och om man inte står upp för sig själv så blir man bara förbannad på sig själv efteråt. Jag tror att om den här killen hade sagt ifrån och sagt precis "what he had on his mind" så skulle de här tjejerna gå därifrån och inte tycka att det var roligt längre. Har inte sett filmen ännu men rent psykologiskt så blev jag intresserad efter att ha läst artikeln på svd.se Det var nämligen en psykolog som kommenterade den här filmsekvensen och det handlade om skamkänslor och ilska. Mycket intressant!