Så här ser texten ut som jag ska skicka i dag till TV. Hoppas att de vill visa filmen framöver.
Dokumentären "My name is Liu Xiaotian" griper tag om ens hjärta och kramar åt hårt. Man lämnas inte oberörd efter att ha sett filmen. Den handlar om den unge pojken Xiaotian som tvingas fly från Kina på grund av att hans föräldrar förföljs. Xiaotians morbror lånar en stor summa pengar för att försöka smuggla ut pojken ur Kina. Den vackra musiken i kombination med filmsekvenserna får ens själ att följa med längs resans gång. Det är en mycket sorglig berättelse om hur en pojke tvingas utstå extrem ensamhet och och den skräck han upplever längs vägen.
Ett citat ur filmen som påverkade mig mycket och fick tårarna att rinna längs kinden på mig var den här, då Xiaotian ligger gömd på ett lager helt ensam och skräckslagen. "Det var en tyst gråt i mitt hjärta"
Den har förändrat min syn på Kina och jag inser nu hur stark överlevnadsmekanismen är hos oss människor.
(Här är filmen som jag pratar om "My name is Liu Xiaotian")
Tack för att du finns:-) Önskar att det kunna finnas fler av din sort-omtänksamma,ödmjuka,snälla människor. Då hade världen sett lite annorlunda ut. Funderar ibland på om du får tillbaka av allt det goda du ger -för du är värd guld. Hoppas du känner det. Hur går det med dina dieter och dina gymträningar? Du kan ju ha uppehåll under julen så du kan äta och njuta av livets goda:-)Det ska jag,måste finnas balans i allt.Ha en riktigt god kväll och va rädd om dej. Kram
carl oskar
19 december 2009 18:57
Hej Carina! Ja nu ska här ätas, ingen diet nu. Det är ju jul! Orkar inte tänka på det nu.
När jag känner att någon/några bryr sig om mig så som du gör nu, då känns det väldigt positivt. Jag har ett gäng människor i min närvaro som verkligen bryr sig om mig och det är verkligen skönt. Ibland kan det känns extra tung som om ingen bryr sig men då glömmar man"Jag" ofta bort alla människor man mött och som tycker om en även fast de kanske inte ringer eller hör av sig. Det kan vara människor i ens stad som man mött massor av gånger. Det kan räcka med en blick från dem som säger allt när man möts. Då märker man att folk tycker om en. Det är jätte viktigt.
Blir mer och mer nyfiken på vem du är/ känns som om vi möts förrut, har vi det?
carl oskar
carina
19 december 2009 19:34
Tror aldrig vi mötts,vad jag vet.Bor i Söderhamn och hamnade vid ett tillfälle i din blogg. Känner det som att du har ett kärleksfullt inre och att det får komma ut i ditt skrivande. Du berör mej på ett speciellt vis som jag mår bra av. Tack och Kram
Swedish Falun Dafa practisioners gather in Stockholm on World Falun Dafa Day and practise Falun Gong
Falun Gong practisioners from all of Sweden practise together in Stocholm this day ...
On May 11, 2012 over 2.000 Falun Gong practisoners from diffrent countries practised togheter infront of the United Nations Building in New York.
On may 13 it is 20 years ago since Li Hongzhi, the found of Falun Gong begun teaching the 5 Fa...