Direktlänk till inlägg 24 februari 2010
Det finns många fenomen runt omkring oss som får oss att vara oroliga, nervösa och livrädda. Det mänskliga sinnet är verkligen en olöst gåta och fungerar på så många olika sätt beroende på hur man väljer att tolka intryck, tankar, känslor och ideer i sin vardag. Just det att vi människor väljer att tolka saker och ting som händer oss eller runtokring oss på så olika sätt så får det många olika betydelser för varje person. Sinnet är så känsligt och vi kan skapa illusioner genom att tro på våra tankar och de budskap de ger oss. Detta är både positivt och negativt. Om en tanke slår rot i vårt tankemönster och växer sig större under tiden och hindrar oss från att vara logiska då har det blivit ett stort problem för oss. Artikeln på SvD var intressant och gav mig inspiration att skriva om just detta. Sinnet kan spela oss ett spratt och vi går på detta. Blir lurade helt enkelt. Till slut så tror man så starkt på vissa tankar att man får kroppsliga problem så som svettningar, nervositet och andra jobbiga reaktioner.
Jag kommer ihåg en gång då jag skulle få besök av 2 personer på förmiddagen. Jag visste att de skulle komma och besöka mig vid 10.00 och hade därför börjat städa i lägenheten. Det skulle bli fint innnan de kom. Jag visste att jag hade 2 timmar på mig att göra i ordning och fixa lite fika och annat smått. När klockan var 09.00 så började jag bli nervös inför mötet med de här två personerna. Jag började känna oro, rädsla och nervositet. Jag blev stressad och gick hela tiden och putsade och städade överallt i lägenheten så att de inte skulle finnas något som var smutsigt. När klockan var 09.45 så fick jag hjärtklappning till och från på grund av att jag förstorade upp hela händelsesenariot. Såg hur jag tog emot gästerna och att allt gick fel, att jag gjorde bort mig osv. Klockan 10.00 så var jag super nervös och gick hela tiden fram och tillbaka till fönstret för att se om de kom körandes i sin bil. Klockan blev 10.15 och jag gick ut och kollade vid entren men ingen syntes till. Sedan blev klockan 10.25 och jag funderade på om det var rätt dag. Gick fram till kalendern och tittade. Till min förvåning så var det fel dag. Det var inte förren nästkommande vecka som besöket skull äga rum. Jag pustade ut och sjönk ner i fotöljen helt sönderstressad och utmattad. Helt i onödan hade jag förstorat upp något som i själv verket inte skulle äga rum den dagen. Jag hade trott att det skulle äga rum och min kropp och mitt sinne reagerade helt och hållet därefter. Jag var inställd på att mötet skulle äga rum och inställd på alla de tänkbara situationer som skulle uppstå under mötet. Allt detta helt i onödan. Det var bara en tankeillusion och jag gick i fällan. Jag trodde så starkt på detta att det blev verklighet.
Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se